MENY
Tanken med den här bloggen var ju att den endast – blott och bart och enkom – skulle handla om litteratur. Om skrivande. Om läsande. Men, alla regler har väl sina undantag? Eller hur? För i dag är ingen vanlig dag och i dag måste jag skriva ett litet inlägg om något annat. Ty, som jag har längtat efter denna dag! I dag har nämligen Beck : Utan uppsåt premiär och min dotter gör där i rollen som Maria Svensson.
Det är inte första gången hon arbetat framför kameran, tvärtom så började hon tidigt, redan vid tre år, men det är första gången hon är med i en långfilm. Och dessutom är det en rätt stor biroll. Jag är så sjukt stolt över henne och det ska bli så himla roligt att se filmen. Vi har nämligen inte sett den själva ännu, bara mindre fragment av den då vi var på Filmhuset och de höll på att klippa ihop filmen. Ja, och sedan trailern som alla kunnat se nu inför premiären. Min dotter syns även i den, om än rätt kort så det gäller att inte titta bort. :)
Ja, som sagt jag är väldigt stolt över min dotter då det krävs en hel del för att spela in en filmroll. Inte bara att man ska kunna agera och lära in sina repliker utan det krävs också en hel del tålamod då det ofta kan uppstå väntan mellan olika tagningar. Ibland behöver man vänta på rätt ljus, eller brist på ljus osv. osv. Och i ärlighetens namn är inte tålamod min dotters starkaste egenskap, men när det gäller inspelningar så har hon ett tålamod som från en annan värld, ja som om hon samlat allt tålamod som kan rymmas i hennes kropp till just de stunderna. Och även om jag önskar att hon kunde ha mer tålamod även i övriga livet, så är jag ändock så stolt över att hon klarar av att fokusera så när det väl gäller. Dock hur stolt jag än är så är jag inte lika stolt som min mamma hade varit. Det är det enda som smärtar mig, ty hur stolt jag än är så vet jag som sagt att min mamma hade varit ännu stoltare och jag önskar så att hon hade kunnat få vara här och dela denna dag med oss.
Det är inte första gången hon arbetat framför kameran, tvärtom så började hon tidigt, redan vid tre år, men det är första gången hon är med i en långfilm. Och dessutom är det en rätt stor biroll. Jag är så sjukt stolt över henne och det ska bli så himla roligt att se filmen. Vi har nämligen inte sett den själva ännu, bara mindre fragment av den då vi var på Filmhuset och de höll på att klippa ihop filmen. Ja, och sedan trailern som alla kunnat se nu inför premiären. Min dotter syns även i den, om än rätt kort så det gäller att inte titta bort. :)
Ja, som sagt jag är väldigt stolt över min dotter då det krävs en hel del för att spela in en filmroll. Inte bara att man ska kunna agera och lära in sina repliker utan det krävs också en hel del tålamod då det ofta kan uppstå väntan mellan olika tagningar. Ibland behöver man vänta på rätt ljus, eller brist på ljus osv. osv. Och i ärlighetens namn är inte tålamod min dotters starkaste egenskap, men när det gäller inspelningar så har hon ett tålamod som från en annan värld, ja som om hon samlat allt tålamod som kan rymmas i hennes kropp till just de stunderna. Och även om jag önskar att hon kunde ha mer tålamod även i övriga livet, så är jag ändock så stolt över att hon klarar av att fokusera så när det väl gäller. Dock hur stolt jag än är så är jag inte lika stolt som min mamma hade varit. Det är det enda som smärtar mig, ty hur stolt jag än är så vet jag som sagt att min mamma hade varit ännu stoltare och jag önskar så att hon hade kunnat få vara här och dela denna dag med oss.
Foto på oss i Skanstull efter en av inspelningsdagarnas slut.
0